Miljöhistoria : insatser som gjorde skillnad
Syftet med denna antologi är att berätta delar av miljöhistorien. I denna bok sträcker sig historien från slutat av 1960-talet och fram till idag. Det är den ideella föreningen ELMA (Erfarenheter - Lärdomar - MiljöArbete) som har tagit fram ...
Dating in the Bronze Age
In his Tidsbestämning - Dating in the Bronze Age - of 1885, Oscar Montelius published the first detailed and reliable chronology for the Bronze Age of Northern Europe. A hundred years later his results are, in the main, still valid. In addition, h...
Psykiatrisk tvångsvård : Kliniska riktlinjer för vård och behandling
Psykiatrisk tvångsvård är så gott som ständigt under utredning, granskad av myndigheter och media. Det är viktigt att den psykiatriska tvångsvården sker både på ett rättssäkert och humant sätt; det handlar om allvarligt psykiskt stördas vård- och ...
Psykofarmakologi : kliniska riktlinjer för utredning och behandling
Psykofarmakologi - lärobok och riktlinjer i kliniska situationer. Psykofarmakologi är ett dynamiskt och ständigt utvecklande fält. Denna ständiga utveckling kräver att praktiserande psykiater håller sig uppdaterade med den senaste forskning...
Bipolär sjukdom : Kliniska riktlinjer för utredning och behandling
Dessa riktlinjer har som målsättningen att ge vägledning och fördjupad kunskap för kliniker som kommer i kontakt med bipolär sjukdom på sjukhus, specialmottagningar eller allmänna vuxen- och barnpsykiatriska mottagningar. De syftar till att: * Mot...
Ätstörningar : kliniska riktlinjer för utredning och behandling
Ätstörningar är vanligt förekommande tillstånd, framför allt bland yngre vuxna. Inte sällan leder dessa tillstånd till ett stort lidande hos de drabbade och deras närstående. Ätstörningar kan också medföra allvarliga somatiska och psykiatriska kom...
Äldrepsykiatri : Kliniska riktlinjer för utredning och behandling
De äldsta och de svårast sjuka faller ansvarsmässigt lätt mellan stolarna när det handlar om tillstånd med psykiska symtom och många får i dag inte den hjälp de behöver. Det finns ett stort behov såväl av ökad kunskap om äldrepsykiatri i all sjukv...
Folkbildning & Forskning. Årsbok 2018 - Folkhögskolan 150 År
År 2018 har svensk folkhögskola verkat i 150 år. Föreningen för Folkbildningsforskning ägnar därför Årsboken 2018 helt åt folkhögskolan. Sammantaget medverkar tjugoåtta författare. Boken inleds med en sammanfattning av den svenska folkhögskolans historia de första hundra åren, 1868-1968. Därefter följer sjutton bidrag med huvudsakligt fokus på folkhögskolans utveckling under de senaste femtio åren. Forskningsbaserade texter som syftar till att förstå och förklara folkhögskolans förändringar varvas med texter som bygger på mångåriga erfarenheter i folkhögskolepraktiken. Texterna är organiserade i fyra övergripande teman: Folkhögskolans moderna historia 1968-2018, Frihet och styrning, Pedagogisk tradition och förändring samt Perspektiv på folkhögskolan i samtiden. Årsboken 2018 vänder sig till lärare, rektorer, styrelseledamöter inom folkhögskolan, forskare, politiker och beslutsfattare på olika nivåer, föreningens medlemmar samt en intresserad allmänhet. Det övergripande syftet är att boken som helhet ska inspirera till mer forskning och fortsatt utveckling av folkhögskolan. Redaktörer : Ann-Marie Laginder, Eva Önnesjö, Irma Carlsson och Erik Nylander.
Kanotidrott - 150 År Av Glädje
För 150 år sedan färdades för första gången en kanot över svenska vatten. För att uppmärksamma minnet av pionjären John MacGregors kanotfärd genom Sverige sommaren 1866 ger Föreningen för Kanot-Idrott ut denna skrift som i ett antal nedslag berättar om MacGregor och ett antal andra framstående eller helt vanliga kanotister fram till idag. FKI och dess medlemmar var tongivande när den nya idrotten fann sin första form i Sverige. Här berättas om kanotens tidiga evolution från paddelbara segelkanoter och segelbara paddelkanoter till kanotkryssare, paddeltävlingskanoter och andra specialfarkoster. Läsaren får möta både sportskvinnor och campingmän, och detaljer avslöjas kring FKI:s tidiga inflytande genom Fritiof Santesson över både Svenska Kanotförbundet och mellankrigstidens IRK, det första internationella kanotförbundet. Du kommer att få följa föreningens hemvist på Måsholmens från 1912 till idag och får glimtar från Lilla Båtsholmen, FKI:s forna uthamn. Gustaf Nordins epokgörande kanotfärd från Stockholm till Paris hösten 1905 skildras i detalj, liksom Herman Lantz och RC Andersons färd till St Petersburg sommaren 1909. En framstående tidig FKI-medlem var Sven Thorell, upphovsman till ett stort antal kanotkonstruktioner men även flitig skribent och skicklig fotograf. En annan tongivande medlem var Gerhard Högborg, konstruktör av paddel- och segelkanoter, men även driven tecknare och målare. Arne och Elna Ekström, som i mer än femtio år seglade sin D-kanot Unda porträtteras i boken, liksom Nils-Göran Bennich-Björkman, som i nitton år färdades på världshaven i sin segelkanot Peter Pan. Föreningens kvinnliga inslag har ökat på senare år, men ett av bokens avsnitt påvisar att FKI ända sedan de allra första åren har haft aktiva kvinnliga medlemmar. Boken Kanotidrott -150 år av glädje fångar både tidig svensk idrottshistoria och livet i en anrik förening under 116 år fram till idag. Boken är ett tvärsnitt genom FKI och svenskt kanotliv igår och idag, bland paddlare och seglare. Även om FKI inte behöver missionera för kanotidrotten som för ett sekel sedan, så bör boken kunna ge inspiration för fler än FKI:s medlemmar - oavsett om man färdas i havskajak, segelkanot, skärgårdskajak, SUP eller någon annan kanotartad farkost, eller bara är intresserad av ämnet.
Folkbildning & Forskning 2020. Årsbok 2020
I årsboken för 2020 läggs stor tonvikt vid folkbildning i Norden genom texter om aftonskolor och folkhögskolor i Danmark, medborgarinstitut i Finland och studieförbunden i Norge. Exempel på nordisk folkbildningsforskning från Finland och en översikt över forskning om nordiska folkhögskolor ingår. En tillbakablick ges på Nordens folkhögskola Biskop Arnö och författarmöten och skrivarkurser på temat "eftertankens följetong" i en nordisk kulturell gemenskap. Folkhögskolans globala profil och utmaningar tas upp med exempel från Östafrika och ett bidrag handlar om Erica Simons omfattande studie av den nordiska folkhögskoletraditionen. Vidare ingår en essä om hur nordisk folkbildning uppfattas med japanska ögon. Det glokala perspektivet lyfts fram i texter om klimatkrisen, migration och värderingsskillnader mellan länder samt tjejers inflytande och rum i multietniska förorter. Årsboken avslutas med ett samtal med Gösta Vestlund, nestor inom svensk folkbildning.
Folkbildning & Forskning. Årsbok 2014-2015
Globala och pedagogiska utmaningar är temat för 2014-15 års årsbok från Föreningen för folkbildningsforksning. Årsboken samlar en mängd inspirerande artiklar från forskare och folkbildare som på olika sätt möter utmaningar i sin verksamhet. Läs bland annat om Bim de Verdiers arbete med teater i Brasilien och i Sverige och Tore Perssons erfarenheter från folkbildning i Kina. Ett antal artiklar berör de pedagogiska utmaningar folkbildare möter. Ämnen som mobiliseringsdidaktik, normkritik och undervisning för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar berörs i lättillgängliga och illustrerade artiklar. Föreningen för folkbildningsforskning verkar för att bidra till utveckling av folkbildningen genom: att utgöra en mötesplats för verksamma inom forskning och folkbildning, att initiera, stimulera och stödja forskning och andra studier om folkbildning, att bidra till spridning av resultat av forskning och studier om folkbildning, att verka för att ny kunskap kommer till användning inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Redaktionen för Årsboken 2014-15: Tore Persson, Lisbeth Stenberg, Irma Carlsson, Mats Myrstener, Rebecka Lennartsson
Folkbildning & Forskning. Årsbok 2017
Föreningen för folkbildningsforskning sprider resultat av forskning och andra studier om folkbild- ning. Flera av bidragen i årets årsbok handlar om hur man kan motverka att klyftan mellan forsknin- gen och allmänheten fortsätter att öka. Är en ny webbplats där aktuell forskning publiceras journal- istiskt lösningen? Finns det en framtid för forsk- ningsdialog, praktiknära folkbildningsforskning eller folkforskning?
