Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien
Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien är en ingående beskrivning av modern svenska med tyngdpunkt på ordens betydelse och användning i kombination med historiska uppgifter. Den är utformad som ett hjälpmedel för att förstå orden i en text, för att skriva en löpande text och för att få upplysning om ordens härkomst och första uppdykande på svensk botten. Ordboken innehåller 65 000 uppslagsord illustrerade med 94 000 f
Svenska Akademiens donatorer
Svenska Akademiens donatorer - en biografisk översikt.
Svenska Akademiens Grammatik
Detta är den svenska standardgrammatiken, avsedd för universitetsstuderande, forskare, lärare, professionella språkbrukare och en språkintresserad allmänhet. En utförlig beskrivning av svenska språket i tal och skrift med tonvikt på de gemensamma dragen och med hjälp av en huvudsakligen traditionell terminologi.Svenska Akademiens grammatik omfattar fyra volymer:1 Inledning, bibliografi, register2 Ord 3 Fraser 4 Satser och meningar.
Svenska Akademiens Språklära
Den stora Svenska Akademiens grammatik (1999) har fått en mindre efterföljare i Svenska Akademiens språklära. Det är en populärt skriven översikt över svenskans grammatik. Den följer i stort sett Svenska Akademiens grammatik i systematiken men är inte så detaljrik. Den strävar efter en mer lättillgänglig framställningsform, bland annat genom att använda svenska termer i största möjliga utsträckning, där det inte finns vedertagna internationella sådana. Den tar också tydligare ställning i språkriktighetsfrågor. Boken har vuxit fram i samarbete med Akademiens språkkommitté och granskats av en referensgrupp.
Svenska Akademiens stadgar : en studie av deras förebilder och texthistoria
Att Svenska Akademien har Franska akademien som förebild är ett känt faktum, liksom att dess stadgar till stor del bygger på Franska akademiens statuter. Men på vad sätt och i vilken utsträckning Svenska Akademiens stadgar av år 1786 har utnyttjat...
Stadgar för Svenska Akademien
Stadgar för Svenska Akademien - tredje och reviderade upplagan. I denna tredje upplaga av Stadgar för Svenska Akademien redovisas de förändringar i stadgarna som beslutades åren 2018 och 2019 och som avser paragraferna 11?a, 20 och 21. Den nya upp...
Vid Leopolds graf, E-bok
Vid Leopolds graf är en dikt från 1829 av Esaias Tegnér. ESAIAS TEGNÉR [1782-1846] var en svensk poet som närmast nått status som nationalskald. Tegnér gjorde en snabb akademisk karriär vid universitet i Lund och skrev till en början dikter främst som sidosyssla. 1811 vann han Svenska Akademiens stora pris för dikten »Svea«. Samma år blev han professor i estetik, och året därpå även i grekiska. 1818 valdes han in i Svenska Akademien.
Dikter, E-bok
Här samlas ett urval av Esaias Tegnérs främsta dikter, bland annat genombrottsdikten »Svea« och flera av hans berömda tal. ESAIAS TEGNÉR [1782-1846] var en svensk poet som närmast nått status som nationalskald. Tegnér gjorde en snabb akademisk karriär vid universitet i Lund och skrev till en början dikter främst som sidosyssla. 1811 vann han Svenska Akademiens stora pris för dikten »Svea«. Samma år blev han professor i estetik, och året därpå även i grekiska. 1818 valdes han in i Svenska Akademien.
Svenska Akademiens Inträdestal- Sture Allén
Vid Svenska Akademiens högtidssammankomst den 20 december 2023 tog David Håkansson sitt inträde i Svenska Akademien. Han efterträdde Sture Allén på stol nummer 3. Detta är David Håkanssons inträdestal.
Svenska för internationella akademiker
Svenska för internationella akademiker är en kombinerad text- och övningsbok särskilt framtagen för internationella studenter och akademiker som läser svenska vid universitet och högskola eller inom sfi och vuxenutbildning. Boken...
Snille och smak : Svenska Akademien förr och nu
Snille och smak ger en bild av Svenska Akademien i dess roll som fristående kulturinstitution, från Gustaf III:s tid till våra dagar. Efter en allmän historisk översikt fokuserar boken på Akademiens tre centrala arbetsfält svenska språket, ...
Svenska Akademiens handlingar 58, 2023
2023 års volym av Svenska Akademiens handlingar innehåller bland annat texter från högtidssammankomsten den 20 december, tal vid överlämnandet av Svenska Akademiens nordiska pris, anföranden hållna vid uppförandet av operan Gustaf Wasa samt ...
Svenska Akademiens jetonger och medaljer
Svenska Akademien har under årens lopp låtit prägla ett stort antal medaljer, av vilka de årliga minnespenningarna utgör det övervägande flertalet. Minnespenningarna och deras historia har tidigare behandlats i en särskild monografi ( Ärans ...
Handledning till Svenska akademiens ordbok
Med denna handledning kan användaren av Svenska Akademiens ordbok få hjälp att snabbare hitta vad han söker i de ofta mycket omfattande ordboksartiklarna. Samtidigt kan handledningen i viss mån tjäna som en inledning till lexikografin, då mycket a...
Svenska Akademiens Modernisering 1913-1977
Här är berättelserna om vad som skedde med Svenska Akademien internet och utåtriktat under de fyra ständiga sekreterarna som styrde under drygt sex decennier, 1913-1977: Erik Axel Karlfeldt 1913-1931; Per Hallström 1931-1941; Anders Österling 1941-1964 och Karl Ragnar Gierow 1964-1977. Under denna tid började Börshuset användas av Akademien. Anders Zorn skänkte Gyldene Freden till Akademien, av vilket också följde det stora Bellmanspriset. Karlfeldt sörjde för ett bättre arbetsklimat i själva Akademien. Här klarar man också att under nazitiden hålla samman Akademien trots flera Hitlervänner bland ledamöterna. Dag Hammarsköljd var tänkt att bli ny ständig sekreterare men dog i Kongo och då blev det istället Gierow. Under perioden blev De Aderton författares och forskares främsta prisgivare. Under dessa decennier utgjordes Akademien av sammantaget 73 ledamöter. Boken är en guldgruva för den som önskar en inblick i Akademiens omfattande verksamhet. Per Rydén och Jenny Westerström, båda lundaprofessorer och erfarna forskare, har hanterat ett enormt arkivmaterial med insikt och blick för såväl skratt som stort allvar. Boken är en inträngande skildring av vad som har tilldragit sig bakom stängda dörrar. De tar tidigare skrivit en lång rad böcker om vår litterära historia, Rydén flera böcker om Akademiens ledamöter.
Akademien sammanträder! : ett år med De Aderton
Efter 225 år som mer eller mindre hemlig gläntar Svenska Akademien på dörren. Det sker i boken Svenska Akademien där akademiens arbete och vardag skildras och skaran av ledamöter under de drygt två seklerna presenteras. En bildrik berättelse om akademiens historia, hur den verkar i dag. Om de fyra miljoner som delas ut i priser, förutom Nobelpriset. Om ordlistan i ständigt nya upplagor och evighetsarbetet med ordboken. En bok som ger svar på många frågor från varför ständig sekreterare till varför arton ledamöter. En berättelse om akademien som en levande kulturinstitution, bakom den sekretess instiftaren, Gustav III, ålade akademien. Men nu öppnas dörren på glänt, med rikt bildmaterial och upplysande texter, avslutade med samtal med de tre ständiga sekreterare som i dag finns i akademien.
Svenska Akademien - Makten, Kvinnorna Och Pengarna
Vad är det som får en mer än 230 år gammal kulturinstitution att plötsligt falla samman? Handlar det, såsom framställts,om en konflikt mellan tradition och modernitet, om frågor om makt och kön? Eller handlar det bara om sådant som förr eller senare måste uppstå i en organisation med en så problematisk struktur, nämligen bristen på transparens och insyn genom uråldriga sekretessregler? Liksom en kraftigt utökad finansiell och kulturell makt som oundvikligen korrumperar? Dramat om den Svenska Akademien sträcker sig i själva verket långt tillbaka i tiden. Med hjälp av ett omfattande intervjumaterial,ingående research och genomgång av äldre dokument nystar författarna upp en hittills okänd och ibland avvikande bild av historien som landat i dagens konvulsioner och i en oviss framtid för ett av Sveriges starkaste internationella varumärken, Svenska Akademien. Christian Catomeris och Knut Kainz Rognerud är båda journalister på SVT och upphovsmän till dokumentären Det slutna sällskapet.Båda är dessutom författare till ett flertal böcker.
Direktören har ordet
Att Svenska Akademien alltsedan instiftandet 1786 haft en ständig sekreterare får anses allmänt känt. Mer undanskymd är den lika gamla rollen som direktör. Det är direktören som agerar ordförande vid Akademiens sammankomster, inklusive den å...
Skandinavisk Katolsk Tidskrift: Nummer 1-2, 2014
Skandinavisk Katolsk Tidskrift ges ut av Svenska Katolska Akademien i avsikt att befrämja kunskapen om den katolska tron och dess konsekvenser på olika områden, t.ex. för kultur- och samhällsliv. I samklang med Akademiens syften är tidsk...
Kungl. Musikaliska Akademien Och Folkmusiken - En Musiketnologisk Undersökning
Kungl. Musikaliska akademien stiftades av Gustav III år 1771. Den har allt sedan dess varit en självständig och viktig musikinstitution i landet. Dess främsta uppgift har varit att främja musiklivets olika områden och fram till 1971 även ha huvudansvaret för den högre musikutbildningen i Sverige. Det är framför allt tonkonsten, den så kallade konstmusiken, som stått i centrum för akademiens arbete. Hur har då akademien och dess ledamöter ställt sig till folkmusik, jazz och populärmusik i olika former?I denna bok är det akademiens förhållande till landets folkliga musiktraditioner som står i fokus. Inom akademien betraktades folkmusiken till att börja med som fornminnen, senare som råvara i nationell tonkonst, som legitimation för svenskhet och idag som en musikgenre med konstnärliga utövare. Denna förflyttning i den musikaliska hierarkin är en process som författaren följer genom att väga initiativ och skeenden på folkmusikområdet mot akademiens relation till folkmusiken såsom den avspeglas i akademiens protokoll och handlingar från 1771 och fram till idag.Boken är också försedd med en förteckning över de ledamöter som under olika perioder ägnat sig åt dokumentation och utgivning av folkliga musiktraditioner.Märta Ramsten är docent i musikvetenskap, f.d. chef för Svenskt visarkiv och en av landets ledande musiketnologer. Hennes produktion av artiklar, skrifter och fonogram rör främst folkliga musiktraditioner. Hon är ledamot av Kungl. Musikaliska akademien och Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur i Uppsala.Utgiven i samarbete med Kungl. Musikaliska akademien och Svenskt visarkiv.
Gustaf Adolf Lysholm : Svenska Akademiens minnesteckningar
Den idag alltför bortglömde Stockholmsskildraren Gustaf Adolf Lysholm (1919-1989) var en romantiker med osedvanlig förmåga att levandegöra det förflutna. Han förblev den ensamme flanören som skydde kulturvimmel och samtidsdebatt. Som homosex...
Folkkultur i fokus : tretton jubileumsföreläsningar
Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur är en riksakademi med säte i Uppsala. Sitt namn har Akademien till minne av Gustav II Adolf för hans intresse för svenskt folkliv.
Svea, E-bok
Svea är en patriotisk dikt av Esaias Tegnér sprungen ur Sveriges förlust av Finland. 1811 mottog författaren Svenska Akademiens stora pris för dikten, men den offentliggjordes först 1817. ESAIAS TEGNÉR [1782-1846] var en svensk poet som närmast nått status som nationalskald. Tegnér gjorde en snabb akademisk karriär vid universitet i Lund och skrev till en början dikter främst som sidosyssla. 1811 vann han Svenska Akademiens stora pris för dikten »Svea«. Samma år blev han professor i estetik, och året därpå även i grekiska. 1818 valdes han in i Svenska Akademien.
Romeo och Julia på svenska och engelska
Tidernas största kärleksdrama klädd i både engelsk och svensk språkdräkt. Den svenska tolkningen är Björn Collinders, vinnare av Svenska Akademiens översättarpris. Framsidan är illustrerad av Malin Koort.
Frithiofs saga, E-bok
Frithiofs saga är ett verk bestående av tjugofyra dikter - riddarepos - med olika versmått. Verket, som betraktas som Esaias Tegnérs största, är en parafras på den fornisländska berättelsen Fritjof den djärves saga. Delar av Frithiof saga publicerades i Götiska förbundets tidskrift Iduna mellan åren 120-1822. År 1825 gavs Frithiofs saga ut i samlad form av författaren på eget förlag. ESAIAS TEGNÉR [1782-1846] var en svensk poet som närmast nått status som nationalskald. Tegnér gjorde en snabb akademisk karriär vid universitet i Lund och skrev till en början dikter främst som sidosyssla. 1811 vann han Svenska Akademiens stora pris för dikten »Svea«. Samma år blev han professor i estetik, och året därpå även i grekiska. 1818 valdes han in i Svenska Akademien.
Mellan Förtvivlan Och Förtvivlans Mod - Texter 2006-2016
Kristina Lugn var en alldeles egen röst i Svenska Akademien, en röst som tystnade alltför tidigt. I denna volym har samlats alla texter från hennes framträdanden i Akademiens regi - från inträdestalet över företrädaren på stol 14, Lars Gyllensten, till minnesteckningen över hennes kollega vid Teater Brunnsgatan 4, Allan Edwall.
De Aderton - Svenska Akademiens Ledamöter Genom Tiderna
De Aderton är en biografisk uppslagsbok över Svenska Akademiens samtliga 200 ledamöter från instiftandet 1786 till våra dagar. Biografierna åtföljs av porträttbilder. En utförlig inledning redovisar generella drag och utvecklingslinjer när det gäller Akademiens sammansättning genom åren.Boken, som utkom första gången 1992, utgavs inför Akademiens 225-årsjubileum 2011 i en andra upplaga, väsentligt förnyad beträffande såväl innehållet som bildmaterialet och den grafiska formen. Den nu föreliggande tredje upplagan har inte bara utvidgats med biografier över nytillkomna ledamöter utan har också uppdaterats med avseende på den inledande översikten.
Anteckningar till Svenska akademiens historia 1883-1912
I anslutning till Svenska Akademiens 150-årsjubileum 1936 författade Henrik Schück på Akademiens uppdrag en framställning av Akademiens historia 1883-1912. Dessa anteckningar har samlats av Bo Svensén och finns nu i denna volym
Börshuset - Från Rådhus Till Hemvist För Svenska Akademien
En av landets mest älskade och omtalade byggnader får här för första gången hela sin historia tecknad. Från Stockholms begynnelse på 1200-talet till idag. Under bottenvåningens magnifika valv har Stockholmsbörsen haft sin livliga verksamhet ända till år 2000. Därefter tog Nobelmuseet över. I festvåningen från 1700-tal stiftades Svenska Akademien 1786 och har sedan dess haft sina årliga högtidssammankomster. -Huset har under sin tid stått i strålkastarljuset i åtskilliga sammanhang, berättar Fredric Bedoire. Både genom Nobelpriset och som medelpunkt för svensk kultur. Stora Börssalen var redan på Bellmans tid och långt in på 1800-talet stadens festvåning med baler och andra sammankomster men också lokal åt stadsfullmäktige under femtio år innan Stadshuset byggdes.Börshuset vid Stortorget i Stockholm är en av landets mest omtalade byggnader, med en historia som sträcker sig tillbaka till 1200-talet. De första rådhuset stod på samma plats, och en köpmansbörs kom så småningom till ute på Stortorget. Den nuvarande byggnaden uppfördes 176878 efter ritningar av Erik Palmstedt, en av det svenska 1700-talets mest framstående arkitekter. Under bottenvåningens magnifika valv hade Stockholmsbörsen sin verksamhet ända till år 2000, då Nobelprismuseet flyttade in. I övervåningens stora sal arrangerades länge stockholmarnas mest storslagna fester. Därefter tog stadsfullmäktige över lokalen för sina sammanträden. Där instiftades Svenska Akademien 1786 och där har dess högtidssammankomster hållits. För hundra år sedan, år 1921, kunde Akademien tack vare en donation inrätta sin ordinarie verksamhet i Börshusets övervåning. Fredric Bedoires färgstarka och spännande exposé låter oss följa Börshusets historia fram till idag. "'Börshuset' är en pärla i årets svenska bokflora och ett måste för envar med ett minimum av intresse för Stockholms historia och arkitektur." Dick Harrison, Svenska DagbladetFredric Bedoire är professor em. från Kungliga Konsthögskolan och vice preses i Konstakademien har i flera uppmärksammade verk på ett för Sverige unikt sätt kunnat sammansmälta arkitektur med kultur- och ekonomisk historia samtidigt som han skildrat fängslande människoöden. Inte minst har det kongeniala samspelet mellan text och bild uppmärksammats av kritiken. Bedoire har bland annat skildrat Villastaden i Stockholm med finanssfärens högsta societet, de första turisterna under 1800-talet och grundaren av Konstakademien, arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz. Han belönades med Stora Fackbokspriset för Den svenska arkitekturens historia (2015), tusen års utveckling i två delar.
Svenska akademien. Makten, kvinnorna och pengarna., E-bok
Vad är det som får en mer än 230 år gammal kulturinstitution att plötsligt falla samman? Handlar det, såsom framställts, om en konflikt mellan tradition och modernitet, om frågor om makt och kön? Eller handlar det bara om sådant som förr eller senare måste uppstå i en organisation med en så problematisk struktur, nämligen bristen på transparens och insyn genom uråldriga sekretessregler? Liksom en kraftigt utökad finansiell och kulturell makt som oundvikligen korrumperar? Dramat om den Svenska Akademien sträcker sig i själva verket långt tillbaka i tiden. Med hjälp av ett omfattande intervjumaterial, ingående research och genomgång av äldre dokument nystar författarna upp en hittills okänd och ibland avvikande bild av historien som landat i dagens konvulsioner och i en oviss framtid för ett av Sveriges starkaste internationella varumärken, Svenska Akademien.
Dialogen fortsätter, E-bok
Dialogen fortsätter är Elin Wägners stora politiska roman från 1932. Elin Wägner [1882 - 1949] var en svensk författare, journalist och feminist. Från 1944 blev hon invald i Svenska Akademien. Wägner var en av den svenska kvinno- och fredsrörelsens portalfigurer.
