Lyssnare - En Essä Om Ljud Och Konst
Lyssnare - En Essä Om Ljud Och Konst [Bok / Häftad]
Tecknen Finns Överallt - 18 Texter Om Konstförvandlingar
Tecknen finns överallt är en bok om konst, om de möjligheter till prövande samtal och äventyrliga tankespår som öppnar sig när konstutövandet slår följe med essäformens rörlighet.I 18 kapitel låter Magnus Haglund olika kunskapsfält komma i dialog med varandra, broderi och antropologi, konceptkonst och popmusik. I överlagringarna framträder mönster och korrespondenser. Objekt, händelser och motiv börjar att kommunicera inbördes. Bertil Enstöring konverserar med Robert Smithson. Lenke Rothman och Berit Lindfeldt blir bundsförvanter i utforskandet av verklighetens former. Östra kyrkogården i Malmö hamnar tätt intill Alaska, ett stenrike strax utanför Strömstad. Boken är den första i en trilogi där varje volym följer samma upplägg, 18 texter i tre avdelningar, med sex kapitel i varje. Magnus Haglund är författare, kulturskribent och musiker och har tidigare skrivit böcker om Åke Hodell och Wilhelm Stenhammar, ljudkonstens historia och situationismens betydelse för sättet att avläsa och förstå Göteborg.
Musikens Frihet Och Begränsning - 16 Variationer På Ett Tema
Musiken behöver sina spänningstillstånd, sina osäkerheter och olikheter, sin balangsgång mellan traditionsförankring och vilja till förnyelse. Men den behöver också språk och samtal, kommunikation med andra uttrycksformer, dialog med det samhälle som omger musikskapandet. Musiken behöver orden, de kritiska sidobelysningarna, de passionerade omformuleringarna. En av utgångspunkterna för denna antologi om musiken som samtidsuttryck, är just frånvaron av sådana gränsöverskridande samtal. Varför tycks musiken så isolerad från en mer övergripande konst- och samhällsdiskussion? Visst är det märkligt med tanke på den centrala roll som musik spelar i många människors liv? Vad betyder exempelvis en så genomgripande händelse som tragedin på Utøya och de bombhärjade regeringskvarteren i Oslo för sättet att lyssna och förhålla sig till ljud? Ja, det finns en sådan text i denna bok, den norska sångerskan och författaren Jenny Hvals essä ?Sorgklangen?. Den berättar på ett konkret vis om konfrontationen med stadens och samhällets ljud, dagarna och veckorna efter terrorattentatet: ?Musik har blivit svårt. Det är inte längre möjligt att lyssna på den på samma sätt som förr, som om någon hade tryckt ned en distpedal över hela samhället som gör ljuden skarpa och främmande.? Boken har sin upprinnelse i ett forskningsprojekt kallat ?Mot ett konstmusikens utvidgade fält?, bedrivet 2008?2012, med stöd av Vetenskapsrådet. De deltagande har varit tonsättarna Ole Lützow-Holm och Anders Hultqvist, baserade i Göteborg, tonsättaren Henrik Hellstenius med hemvist i Oslo, violinisten Anna Lindal från Stockholm, samt Magnus Haglund, med bas i Göteborg, som medverkat som en sorts nedtecknare med uppgift att dokumentera projektets olika faser, samt att skapa en antologi med texter kring projektets huvudfrågeställningar. [?] När projektet hunnit ungefär halvvägs bjöds en spegelgrupp in, med uppgiften att lyssna till berättelserna om de enskilda arbetena och att komma med egna reflektioner (samt att vid projektets slut medverka i antologin med egna bidrag). Gruppen bestod av pianisten och tonsättaren Mats Persson, koreografen Anna Koch, författaren och översättaren Cecilia Hansson, bildkonstnären Lina Selander, samt författaren och dramaturgen Magnus Florin. Redan här alltså ett utvidgat fält, ett försök att få musiken att träda i dialog med parallella konstförståelser, alternativa synsätt, andra praktiker.
Wilhelm Stenhammar
Wilhelm Stenhammar (1871-1927) är i alla bemärkelser en levande klassiker. Hans sånger, orkesterverk, pianostycken och stråkkvartetter är älskade verk och förekommer allt oftare på repertoaren. Samtidigt finns det något gåtfullt över honom, både som människa och konstnär. Stenhammar är tillbakadragen och prövande, precis i uttrycken, aldrig skrytsam.Hur kom sig denna livsinställning och vad säger Stenhammars musik om framväxten av det moderna Sverige? Magnus Haglunds biografi berättar om de estetiska och samhälleliga förskjutningarna, från ungdomsårens Wagnerpåverkan till det mogna skapandets klassicism och starka formintresse. Boken förmedlar de viktiga förbindelserna till samtidens konst, litteratur och arkitektur och spårar de vidare betydelser som gör musiken så rörlig och mångbottnad.Magnus Haglunds bok om Wilhelm Stenhammar ingår i den serie porträtt av svenska tonsättare som ges ut av Kungl. Musikaliska akademien och Gidlunds förlag.Magnus Haglund, f. 1960, är bosatt i Göteborg. Han är verksam som kulturskribent, lärare och författare, och har sedan mitten av 1990-talet varit kritiker på Göteborgs-Postens kultursida. Han har tidigare publicerat böckerna Den nakna staden, Åke Hodell, Lyssnare och varit redaktör för forskningsantologin Musikens frihet och begränsning.
Enemies of the people : wistle-blowing and the sociology of tragedy
Enemies of the People is a book that examines whistle-blowing - i.e., the unauthorized conveyance of sensitive information to mass media and authorities - and the social responses this performance provokes. The book develops a fresh view of this p...
