Lessing: Two Plays
Lessing: Two Plays
Lessing's Theological Writings
A Stanford University Press classic.
Laocoon
Originally published in 1766, the "Laocoon" has been called the first modern attempt to define the distinctive spheres of art and poetry, and its author, Lessing, the first modern esthetician. Lessing invented the modern concept of the a...
Emilia Galotti
Gotthold Ephraim Lessing (17291781) var en tysk författare, kritiker och dramatiker. Med Emilia Galotti (1772), en femaktspjäs inspirerad av en episod i Livius romerska historia, skakar han om invanda moralbegrepp då han låter en ung kvinna gå till ytterlighet för att försvara sin självrespekt. Författaren Horace Engdahl har såväl översatt som skrivit ett förord.
Laokoon - Eller Om Gränserna Mellan Måleri Och Poesi
Gotthold Ephraim Lessing (1729-1781) gav med sin skrift Laokoon, eller om gränserna mellan måleri och poesi (1766) avgörande impulser till den moderna uppfattningen av konstarternas inbördes relationer. Hans banbrytande analyser av tid och rum, och av hur bilden och ordet skiljer sig åt, är en av grundpelarna i teorin om konstens autonomi, och den pekar fram mot moderna fenomenologiska och formalistiska analyser. Samtidigt är Lessing framför allt en kritiker, och det avgörande för honom är att alla begreppsliga resonemang måste kunna fästas i konkreta analyser av verk, vilket också gör honom till en föregångare till den moderna konst- och litteraturkritiken. Som efterord till boken har Sven-Olov Wallenstein skrivit en essä om Lessing som placerar honom i ett historiskt sammanhang, men också drar linjen fram till samtida debatter.
Laokoon / Briefe, antiquarischen Inhalts
Mit dem Laokoon bringt Lessing die Ernte jahrelanger Antike- Studien ein. Vom Einzelbeispiel ausgehend, plädiert die Schrift mit Brillanz und Verve für den Vorrang der Dichtung unter den Künsten: Sie ist die Phantasie freisetzende Kunst. Die Entschiedenheit der Lessingschen Grundthese und das konkret- virtuose Umgehen mit den antiken Beispielen haben schon die Zeitgenossen - so den jungen Goethe - begeistert. Das Interesse am medialen Charakter der Künste, etwa an ästhetischer Zeichentheorie, hat dem Laokoon neue Aktualität verliehen. Die Briefe, antiquarischen Inhalts sind hierzu ein wichtiges Nachspiel. Vor allem geht es Lessing darin um den öffentlichen Aspekt der gelehrten Studien, d. h. um die Frage: wie mit der großen antiken Kunstüberlieferung verantwortlich umzugehen sei. Der Band bietet einen sorgfältig überprüften Text und erstmals einen ausführlichen Kommentar dieser voraussetzungsreichen Schriften in ihrem Zusammenhang: eine der brillantesten kunsttheoretischen Schriften
