Til lyden af sin egen tromme
Februar 2022: Gustava, en enlig psykiater midt i 50’erne, rejser til Tromsø for at tage sit eget liv. Hun er slidt af utallige arbejdsskift og flytninger. Og nærer ingen håb for en verden som er ved at ødelægge sig selv. Men en pludselig indskydelse får hende til at opgive sit forehavende. I stedet for at vælge døden i Tromsø tager hun over hals og hoved til Venedig med den hensigt at genvinde livslysten. Hjemme finder Gustavas psykisk ustabile bror Mikael sin søsters selvmordsbreve og sætter efter hende. Rejsen bringer ham først til Tromsø og siden til Venedig. Gustava er opkaldt efter Gustav von Aschenbach- hovedpersonen i Thomas Manns roman Døden i Venedig. Mikael tror, at Gustava vil dø i Venedig ligesom Aschenbach. Nu starter en vild eftersøgning. Romanens bagtæppe er rædselsåret 2022, med krigen i Ukraine, corona og klimakrise. Men bagtæppet er også litteratur, i særdeleshed Døden i Venedig.
Companions
Camilla, Charles, Alma, Edward, Alwilda and Kristian are a circle of friends hurtling through mid-life. Structured as a series of monologues jumping from one friend to the next, Companions follows their loves, ambitions, pains and anxieties as the...
Selskabet
Hesselholdts fortællekreds om Camilla og hendes selskab af familie, venner og bekendte – og nok så meget mangel på samme - samlet i ét bind. Christina Hesselholdt og hendes suite om Camilla har høstet de smukkeste anmelderroser. Politiken skrev fx: 'Formen er monologen (og hvilken monolog! Vittig! Bevægende! Ekvilibristisk!) med skiftende jeg-fortæller, oftest Camilla. Camilla-bøgerne kan betragtes som en udforskning af dét, der på én gang er deres form og et fundamentalt træk ved dét at være menneske: den indre monolog. Hvordan lever vi hver især med den indre monolog, med de ord og sætninger, der bestandig kværner i kraniekassen? Er vi alene med dem, eller kan vi forbinde os med andre gennem dem? Hvad sker der, når vi efterlades eller forlades af dem, vi har gjort til tankernes Du? Hesselholdts litterære indre monologer trøster og beroliger os, fordi kraniekasserne (de forskellige karakterers, karakterens og læserens) genlyder af hinandens ensomhed. Og fordi hun formår at gøre
Vivian
Christina Hesselholdt tager i sin nye roman fat i den gådefulde amerikanske gadefotograf Vivian Maier (1926-2009), hvis unikke fotografiske livsværk kun ved et tilfælde nåede offentligheden. Vivian Maier levede på overfladen en stilfærdig tilværelse som en kærlig, kontant og ilter barnepige for velbjærgede familier i Chicago og New York. Men i over fire årtier tog hun mere end 150.000 fotos, hovedparten med Rolleiflex kameraer. Billederne kom først for dagens lys på en auktion kort før hun døde forarmet og vist nok temmelig ensom. I en tid, hvor jegdyrkelse og selviscenesættelse når nye højder, udøver Vivian Maier en særlig fascination. Hvem var denne excentriske person? Og hvorfor forsøgte hun ikke at komme til at leve af sin kunst? I Vivian beskæftiger en hel flok af stemmer, inklusiv Vivians egen, sig med disse spørgsmål. Man følger Vivian gennem hendes opvækst hos en mildest talt dysfunktionel familie i New York og i Champsaur i Frankrig, og man følger hende som barnepige i
Vivian
With¿Vivian, her second novel to be published in English, Christina Hesselholdt delves into the world of the enigmatic American photographer Vivian Maier (1926-2009), whose unique body of work only reached the public by chance. On the surface, Viv...
Vivian
-
Sopa Ihop Löv Mot Vinden
Att figurerna därtill ständigt leker med litterära klassiker bidrar till att göra
Sällskapet
det här författarskapet måste vara ett av de bästa och mest originella i Norden just nu. Therese Bohman, Expressen stor glädje har fyllt mig under läsningen och jag avundas dem som har den framför sig. Ingrid Elam, DN Sällskapet samlar den enastående danska prosaisten Christina Hesselholdts fyra kortromaner om Camilla och hennes krets, utgivna mellan 2008 och 2014. Hela sviten rör sig kring samma persongalleri; Camilla och hennes make Charles, vännerna, de gamla föräldrarna. Läsaren möter dem i olika faser i livet, perspektivet skiftar och någon som haft en undanskymd roll blir plötsligt huvudperson. Talet tillhör en mängd röster och monologerna som framförs är direkta, gåtfulla, lakoniska. Hesselholdt skriver om begär och konflikt i kärleksrelationen, om medelålders- och medelklassliv som till det yttre verkar välordnade men där ett existentiellt bråddjup finns strax under ytan. Det är litteratur som talar om det viktigaste, med svärta, humor, sorg och en stor generositet, och ett betydande författarskap att upptäcka. Christina Hesselholdt(f. 1962) har utgivit femton prosaböcker sedan debuten 1991. Sällskapet kom 2015 i Danmark och blev en kritikersuccé. Den översätts nu till flera språk. För romanen Vivian (2016), om fotografen Vivian Maier, var Hesselholdt nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2017. Formen är monologen (och vilken monolog sen! Slagfärdig! Berörande! Ekvilibristisk!) med skiftande jagberättare, oftast Camilla. Camillaböckerna kan ses som ett utforskande av det som på en gång är deras egen form och ett grundläggande mänskligt villkor: den inre monologen /…/ Det är ingenting mindre än en kärlekshandling. POLITIKEN Jag är övertygad om att den här boken kommer att förändra den danska litteraturen. INFORMATION Christina Hesselholdt skriver med en förunderlig lätthet, väl tillvaratagen i Ninni Holmqvists fina översättning, där orden dansar fram över solbelysta höjder och mörka djup. Det är en ren glädje att följa figurernas tankesprång, så sprittande eleganta och fulla av humor att allvaret drabbar först efter hand. För noga läst är detta en serie berättelser om sorg, om att vilja älska men inte kunna nå in i varandra, om längtan, om ensamhet, förlust och död. DN Ni vet när man träffar en ny person som inte liknar någon annan man känt, och som därför gör en fascinerad, på gränsen till förälskad? Så känns det att läsa danska Christina HesselholdtsSällskapet Expressen
Vivian
en författare som med suveränt handlag låter många jag tala och hela liv växa ur några få rader. En omistlig röst i samtidslitteraturen.Borås Tidning "I Hesselholdts framkallningsbad tonar Maier gradvis fram, omgiven av sina skiftande arbetsgivare och med USA:s efterkrigshistoria som brus i bakgrunden. Anslaget är lätt, inte sällan lekfullt, men det som porträtteras här är nog en känsla av förgänglighet. Säkert är hur som helst att detta är en av höstens bästa romaner."Tidningen Vi Nominerad till Nordiska rådets litteraturpris 2017 Vivian Maier (1926–2009) levde ett helt anonymt liv och arbetade som barnflicka i välbeställda familjer i New York och Chicago. Strax före hennes död fann man den otroliga samling fotonegativ – över 100 000 stycken – som hon tagit under fyra decennier. Foton på människor och platser som nu räknas som ett av nittonhundratalets mest betydande fotografiska konstverk. I Christina Hesselholdts roman möter vi Vivian genom en kör av olika röster, bland annat via Ellen, ett av de barn hon passar. Vi får ta del av Vivians svåra uppväxt i en familj som ursprungligen emigrerat från Europa till USA, och hennes ensamhet som vuxen. Hon bor hos den familj hon jobbar hos, är en fysisk del av den, men ändå alltid utan samhörighet. På gatorna lever hon upp, hon lever för att fotografera. Och i sitt rum samlar hon tidningsurklipp och fotografier, travar dem ända upp till taket, så att hon knappt ryms själv. Vivan är ett vibrerande mästerstycke om kompromisslöshet och konstnärskap, skriven på glasklar prosa. "Hos Hesselholdt får man lära känna Vivian genom berättarjaget, familjerna hon jobbar hos, hennes egen dysfunktionella familj och henne själv. Man tror på dem alla, trots deras ibland motsägelsefulla historier. Och det gör Hesselholdts tolkning av Vivian till något av det mest övertygande jag läst."Opulens "det är framför allt i de stycken där Vivian själv får komma till tals som boken glänser. Fram träder bilden av en kvinna som hade svårt att känna sig hemma i samtidens normer och som hellre betraktade tillvaron än deltog i den."Sydsvenskan "en fantasieggande bild av en annorlunda människa och stor konstnär."Vi Läser
Gennem et filter af rødt
Christina Hesselholdt er tilbage med en både morsom og alvorlig roman om at være gået i stå i en verden der kalder på forandring. Gustava er flyttet ind hos sin lillebror Mikael i huset ved skoven. Hun er arbejdsløs psykiater, han lever af aktiehandel på nettet. Gustava fordriver tiden på Mikaels sofa, kun afbrudt af de lejlighedsvise gåture med hunden. Gustava føler sig som en parasit, og hendes tilstedeværelse går i stigende grad Mikael på nerverne. Begge drømmer de om at gøre noget, at udrette noget i verden, men de er gået i stå, overvældet af indre og ydre kriser. Til sidst bliver det for meget for Mikaels hushjælp, Bruno. Noget må ske. Gennem et filter af rødt er en roman om at gå i stå midt i livet, men stadig være fuld af længsel og begær efter mere – og at forandring altid er en mulighed.