Höstens Böcker - Litterära Värdeförhandlingar 2013
I "Höstens böcker. Litterära värdeförhandlingar 2013" har sex forskare avlyssnat det samtida talet om litteraturens värde, innehåll och funktion och sett dess mönster, motsättningar och dramaturgi. Utgångspunkten är att litterärt värde görs. Det förhandlas fram i olika rum och medier av olika aktörer utifrån skiftande behov, intressen och positioner. Genom att följa värdeförhandlingen kring tjugo romaner som utkom hösten 2013, däribland Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande, Gabriella Håkanssons Aldermanns arvinge och Leif G.W. Perssons Den sanna historien om Pinocchios näsa, ger "Höstens böcker" en unik insikt i de gemensamma och motstridiga värderingar som definierar litterärt värde i dagens medialiserade samhälle. "Höstens böcker" har tillkommit inom ramen för forskningsprojektet Att förhandla litterärt värde, finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Författarna, som skrivit boken gemensamt, är forskare i litteraturvetenskap vid Göteborgs och Lunds universitet: Torbjörn Forslid, professor, Lund; Jon Helgason, fil. dr, Lund; Lisbeth Larsson, professor, Göteborg; Christian Lenemark, fil. dr, Göteborg; Anders Ohlsson, professor, Lund; Ann Steiner, docent, Lund.
Litterära Föreställningsvärldar. Litteraturundervisning Och Litterär Förståelse
NY UPPDATERAD UTGÅVA»Litteratur spelar en viktig roll i våra liv, ofta utan vår vetskap. Den ger oss förutsättningar att utforska både oss själva och andra, att definiera och omdefiniera vilka vi är, vilka vi skulle kunna bli och hur världen skulle kunna se ut.» Medan vi läser bygger vi föreställningsvärldar och det är detta bygge Judith Langers bok handlar om. Hon har framför allt ägnat sin forskning åt hur barn och unga utvecklar sitt läsande och skrivande och vad det betyder för deras lärande. Hon ser det också som sin uppgift att visa hur man i själva undervisningen går till väga för att hjälpa fram en sådan utveckling. I mötet med texten bygger läsaren, medvetet eller omedvetet, föreställningsvärldar för att skapa sammanhang och mening. Dessa världar utvecklas och förändras under läsningens gång. Misslyckas vi med detta bygge förlorar läsningen mycket av sin mening. Judith Langer diskuterar olika faser i detta bygge och olika strategier för att hjälpa elever att röra sig mot en djupare förståelse och visa vägar till hur litteratur kan brukas för en intensivare social, personlig, kritisk och kognitiv utveckling. Det handlar om att skapa klassrum där verkliga möten sker mellan elevens värld och textens, där frågor ställs för att utforska den litterära erfarenheten. Judith Langer vill få oss att inse att litteraturen kan göra oss till bättre tänkare.
Litteraturvetenskap I
Hur går det till att analysera litterära verk? Vilka är de grundläggande teorierna och termerna? Vilka grepp finns för att genomlysa idéer, personbeskrivningar och konstnärliga verkningsmedel i litterära verk? Litteraturvetenskap I är en introdukt...
Litteraturvetenskap II
Litteraturvetenskap II fördjupar och breddar kunskaperna om olika teorier och metoder inom det litteraturvetenskapliga forskningsområdet. Boken omfattar tretton kapitel, skrivna av specialister inom olika litteraturvetenskapliga fält. Syftet är bl...
Litterära Värdepraktiker- Aktörer, Rum, Platser
Litteraturen intar en central plats i kulturen och samhället. Den är ständigt föremål för värdering och bedömning av olika individer, institutioner och andra aktörer på det litterära fältet. I "Litterära värdepraktiker. Aktörer, rum, platser" tar sig fem litteraturforskare an den utmanande uppgiften att beskriva och förstå den komplexa värderingsprocess som omger litteraturen. Genom konkreta fallstudier av Bokmässan i Göteborg, ett antal bokhandlar i Malmö och Lund, en grupp storläsande kvinnor samt Umeå stads novellpris, ger "Litterära värdepraktiker" en mångfacetterad bild av hur olika aktörer både skapar och upprätthåller litteraturens värden. "Litterära värdepraktiker" är den andra större studien inom ramen för det av Riksbankens Jubileumsfond finansierade projektet "Att förhandla litterärt värde". Den första studien, "Höstens böcker. Litterära värdeförhandlingar 2013", utkom 2015 och följde värdeförhandlingsprocessen kring tjugo skönlitterära verk utgivna hösten 2013. Författarna är forskare i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, Göteborgs universitet och Linnéuniversitetet.
Litteraturvetenskap - - en inledning
Litteraturvetenskap är ett ämne där perspektivförskjutningarna varit märkbara under de gångna decennierna, vilket avspeglades i första upplagan av denna bok (1998). Sedan dess har utvecklingen gått vidare så att det nu är dags för en ny, reviderad...
Litterära silhuetter
Ola Hansson (1860-1925) gjorde sig ett namn som poet, novell- och romanförfattare, journalist och kritiker. Mest ihågkommen anses han vara för det prosalyriska verket Sensitiva amorosa (1887), som skapade skandal på sin tid och drev Hansson bort f...
Litterära fabrikationer
Litterära fabrikationer – det litterära fenomen som vanligen kallas ”bluff ” eller ”bedrägeri” – har de senaste decennierna gett upphov till en moralisk och tolkningsteoretisk debatt av starkt polariserad karaktär. I centrum för problematiken står de omtvistade betydelserna av författarens identitet och intention, grundläggande litteraturteoretiska frågor som ställs på sin spets av texter som redan från början presenterats som skönlitterära. I synnerhet gäller detta de fall där författaren avsik
Böcker
Essäskrivandet var ett uttryckssätt som för Virginia Woolf gick hand i hand med romanskrivandet. I Böcker presenteras ett urval av hennes texter och essäer om skrivandet och dess förutsättningar. Med skarp blick för varje tids författarvillkor, framför allt kvinnornas, gör Woolf lätt och ledigt all litteratur till samtida, till angelägna vittnesmål om den mänskliga existensen och till tecken på att orden är våra bästa verktyg för att förstå världen. Böcker är den tredje volymen i förlagets utgivning av Virginia Woolfs essäer. Urval av Jonas Ellerström, Elisabeth Mansén och Maria Green, som också står för förord och kommentarer.
Böcker
Essäskrivandet var ett uttryckssätt som för ¿Virginia Woolf gick hand i hand med roman¿skrivandet. I Böcker presenteras ett urval av hennes texter och essäer om skrivandet och dess förutsättningar. Med skarp blick för varje tids författarvillkor, ...
1500 frågor om böcker, författare & litteratur, E-bok
Det här är en bok för alla som gillar böcker och litteratur. Här kan man testa både sina egna och sina vänners kunskaper inom litteraturens mångfasetterade värld – och samtidigt lära sig en hel del nytt. De 1 500 frågorna spänner över alla litterära tidsepoker, världsdelar och genrer. Här finns klassiker såväl som de senaste årens bästsäljare, deckare och poesi, chic lit och faktaböcker och en hel del annat. Boken är uppdelad i en mängd olika ämneskategorier. Svårighetsgraden varierar och frågorna kan vara av karaktären fråga – svar, 1 x 2 eller para ihop rätt alternativ. De tio huvudkategorierna är: En litterär rundtur, Litterära karaktärer, Spänningslitteratur, Poesi och dramatik, Memoarer & biografier, Litterära citat, Bok & litteraturkunskap, Litterära priser och utmärkelser, Litterära manifest och En litterär mix.
Västerbottens litterära landskap
Hur skildras naturen av författare som skriver om Västerbotten, det stora litterära länet i Sverige? Per Erik Persson har plöjt igenom litteratur från ett århundrade och fram träder ett mångskiftande, ibland kargt och ogästvänligt, men nästan allt...
De Litterära Epokerna
Litteraturhistorien i destillatDetta är litteraturhistorien i destillat: en 32 sidors sammanfattning av epokerna från antiken till våra dagar. Häftet fungerar som introduktion inför litteraturhistoriska studier, som repetition och sammanfattning av litteraturhistorien eller som det enda kronologiska inslaget i en annars tematisk undervisning. Häftet utgår från den europeiska litteratur som mest direkt har påverkat den svenska. Det inleds med en snabb genomgång av de grundläggande litterära begreppen. Sedan presenteras varje epok på ett par sidor vardera. Sist finns två uppslag med en schematisk översikt över litteraturhistorien från antiken till våra dagar.
Minnesord - Litterära Essäer
Vad betydde egentligen tystnaden och ordlösheten i den förmoderna poesin? Hur kan nyhistoricismen hjälpas att förstå kulturmötets inslag av dominans och dialog? Anders Cullheds essäer i Minnesord spänner från den antika retoriken till den lyriska modernismen, från poesins barnaröst hos Dante till mödraskapets mystik hos Gabriela Mistral.
Skönlitteratur i värdegrundsarbetet
Kan skönlitteraturen vara en väg in i skolans värdegrundsarbete? Kan den ge eleverna möjlighet att utforska etiska värden på ett sätt som engagerar, väcker nyfikenhet och sätter igång tankar? Ja, med ökad medvetenhet om vad värdegrund kan innebära...
Nittonhundratalssviter : en skönlitteratur
Nittonhundratalssviter - en skönlitteratur: Som en gedigen skvallerblaska och med tvära kast sveper Nittonhundratalssviter över en mängd av det gångna seklets författargärningar utan att blunda för det historiska, politiska och kulturella tilldrag...
Skönlitteratur I Undervisningen
Ingen elev ska lämnas ensam med sin läsning, och i den här boken får du många konkreta upplägg för hur du kan arbeta med litteraturläsning i dina klasser.Boken består av två delar. Den första delen diskuterar elevers attityder till läsning och ger motiv till varför vi lärare bör flytta in själva läsandet i klassrummet i större utsträckning. Dessutom finns konkreta förslag på hur läraren kan gå tillväga för att välja litteratur att skapa projekt kring.Den andra delen ger handfasta upplägg som går att använda under de olika stadierna i ett läsprojekt allt ifrån hur läraren kan introducera en ny roman till hur olika muntliga och skriftliga övningar slutligen leder fram till en genomtänkt examination.Skönlitteratur i undervisningen riktar sig till verksamma lärare på högstadiet och gymnasiet såväl som till lärarstudenter, och målet är att den ska inspirera till arbete med skönlitteratur i klassrummen.
Det sköna med skönlitteraturen. Del 1-3
Svenska Akademiens Nobelbibliotek har under de senaste tjugo åren arrangerat föreläsningar om modern skönlitteratur i samarbete med Regionbibliotek Stockholm. Ambitionen med föreläsningsserien Det sköna med skönlitteraturen har varit att ge ...
Litterära Resor - Turism I Spår En Efter Böcker, Filmer Och Författare
Att resa i spåren av litterära verk är ingen ny företeelse. Inte heller är den helt lätt att definiera; det går sällan att tydligt avgränsa vad som inspirerat till resan - är det boken, filmatiseringen, en intressant författare eller uppmärksamheten kring någon av dessa? Man kan vandra i Cornwall på jakt efter Daphne du Mauriers inspirationskällor, lösa mordgåtor med Agatha Christie, åka buss genom ett våldspräglat Wallanderland eller vistas hela dagar i Astrid Lindgrens värld - turismbranschen har funnit det framgångsrikt att skapa resmål med koppling till litterära verk. Politikerna uppmanar kommuner och regioner att satsa på större besökargrupper och under de senaste åren har kulturella och kreativa näringar betonats. Det har alltså blivit allt viktigare för kommunerna att visa att det finns synergieffekter mellan litteratur, film och turism. Satsningar som de i Ystad, Fjällbacka och Vimmerby har både väckt stor medial uppmärksamhet och skällts för att vara populistiska. Flera motsatspar aktualiseras i analysen av dessa satsningar: populärkultur/finkultur, amatörism/ professionalism, äkta/oäkta, folkbildning/ kommersialism. För det mesta handlar det om både och. I Litterära resor. Turism i spåren efter böcker, filmer och författare diskuteras relationen mellan plats och resande som inspirerats av litterära förlagor. Carina Sjöholm analyserar lusten att resa, mentalt och fysiskt, i litterära spår.
Gyllene Böcker
Gyllene Böcker
Pellas böcker
Anna Lisa Wärnlöfs klassiska böcker om Pella samlas här för första gången i en volym: Pellas bok, Pellas andra bok, Pella i praktiken och Lennerboms. Boken inleds med ett nyskrivet förord av Paulina Helgeson.
Från Don Quijote Till Aniara
Påverkas vår livssyn och våra personligheter av den skönlit- teratur vi läser? Kan man växa och mogna som människa genom att läsa skönlitteratur? Skönlitteraturen har naturligtvis ett värde i sig och skall inte behöva visa sin legitimitet genom att den förväntas kunna användas i ett eller annat nyttobetonat sammanhang. Men ändå: att skönlitteratur är en källa till kunskap på olika plan är givetv
Maria Sandels litterära landskap
Maria Sandel (1870-1927) var Sveriges första genuina arbetarförfattare. Hon levde i en tid då samhället genomgick stora sociala, politiska och kulturella förändringar, vilket speglades i den samtida litteraturen. Även om Maria Sandel inte deltog i...
Bezzerwizzer Bricks Litterära Klassiker
Har du också gråtit för Gösta Berling och Don Quijote och skrattat med Madicken och D'Artagnan? Har du följt Raskolnikov genom Sankt Petersburg och Heathcliff ut på heden? Här är quizet för alla oss som har Camus, Christie och Kipling i hyllan.
Samtida Fördomar. Litterära Essäer
Baudelaire såg den nya staden och det moderna livet växa fram runtom sig och var inte säker på att han uppskattade vad han såg. Själv dömd för sina omoraliska och gudlösa dikters skull var han samtidigt en kritisk moralist med sin tids vassaste penna. Vad Baudelaire än skriver om - berömda romaner och författare som Madame Bovary och Victor Hugo eller idag bortglömda storheter - är han lika läsvärd och överraskande, en nyckel till sin tid och en oroande, motvillig förridare till modernismen.
Brittiskt Allehanda - Litterära Strövtåg
Nalle Puhs bäste vän möter oss i Wales och den amerikanske engelsmannen Henry James i den trivsamma staden Rye. I Cornwall stöter vi på den excentriske poeten John Betjeman som är en udda person i den brittiska litteratur-historien. Utöver dessa gör vi bekantskap med ett stort antal brittiska diktare, en del välkända även i Sverige, andra har skrivit fram till nu oupptäckta litterära skatter. I Brittiskt Allehanda färdas vi i Håkan Andersons kunniga sällskap på en litterär resa genom landet. Utan särskild färdplan söker han upp sina favoritförfattare och delar generöst med sig av sin entusiasm och genuina kunskap. Det är en bok att försjunka i medan man ohämmat njuter av Storbritanniens landskap och säregna diktare. Håkan Anderson är en av våra främsta skönlitterära författare. Han är också anglofil, med djup och bred kunskap om det litterära Storbritannien. Därtill älskar han det engelska landskapet. På Carlsson Bokförlag har han utgivit Draken med den kluvna tungan en bok om Wales (1994) och Landskapets lycka Vandringar och poesi i brittiska landskap (2005) På annat förlag har han utgivit bl.a. Här på kusten (1998), Gula löv älskar jorden men längtar månen (2000), och Det fanns en pojke (2016).
Litterär kalender 2021
Samfundet De Nio har sedan 2003 årligen givit ut sin litterära kalender, som innehåller essäer, poesi och kortprosa av några av den svenska litteraturens mest intressanta namn. I 2021 års utgåva finns bidrag av bland andra Sara Abdollahi, An...
Litterär kalender 2020
Samfundet De Nio har sedan 2003 årligen givit ut sin litterära kalender, som innehåller essäer, poesi och kortprosa av några av den svenska litteraturens mest intressanta namn. I årets utgåva finns bidrag av bland andra Magnus Bergh, Jonas ...
Fixa Litteraturen 1
Fixa litteraturen är en del av Fixa svenskan – ett basläromedel för Svenska 1–3. Fixa svenskan skapar trygghet i klassrummet och ger dig friheten att planera och genomföra undervisningen på det sätt du tycker är bäst. Du kan arbeta med alla böckerna i serien eller välja de delar som passar din undervisning här och nu. Fixa litteraturen består av två böcker. För Svenska 1 - Fixa litteraturen 1:Motiv, stildrag och berättarteknik I Fixa litteraturen 1 utgår varje kapitel från ett centralt litterärt motiv, till exempel Triangeldramat eller Radarparet. Motivet presenteras i två mönstertexter som analyseras utifrån berättarteknik och ett antal stildrag. Eleven får arbeta med såväl motiv som berättarteknik i olika övningar och workshopar innan kapitlet sammanfattas i en examinerande uppgift. För Svenska 2 och 3 - Fixa litteraturen 2:Relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling samt litteraturvetenskaplig analys Fixa litteraturen 2 behandlar de skönlitterära delarna av det centrala innehållet i kurserna Svenska 2 och 3. I varje kapitel presenteras ett tema som kopplas till en eller flera litterära epoker. Här finns flera mönstertexter som både speglar temat och visar på relationen mellan skönlitteratur och samhällsutveckling. I Uppslaget finns både en genomgång av de litterära epokerna och en modell för litteraturvetenskaplig analys. Digitalbok Fixa litteraturenfinns som digitalbok med inläst text.
Tidiga skrifter
Arno Schmidt (1914-1979), en av den tyska efterkrigslitteraturens mest udda figurer, var en särling som stakade ut helt egna labyrintiska stigar i det bokliga landskapet. Med sina formexperiment, litterära referenser, skruvade framtid...
Alfred, E-bok
Alfred Edvar Hedman ansågs av sin samtid som en av de största poeterna. Men nu tillhör han en stor skara av bortglömda namn. Det var först när Göran Hägg år 2000 hittade ett bortglömt manuskript som man återigen fick upp ögonen för en av tids största, mest älskade poeter. Göran Häggs roman om en bortglömd litterär skatt är ömsom rörande, ömsom underhållande. Vi får möta litterära legender som Oscar Wilde och August Strindberg. Vi får följa med Hedman på alla möjliga inspirerande äventyr och möten i en svunnen tid. Det är en historisk roman, men också en hyllning till en av livets stora mysterier: poesin. Göran Hägg (1947-2015) var en svensk litteraturvetare, författare, kritiker och debattör som skrev skönlitteratur, historiska och litteraturhistoriska böcker samt radioteaterpjäser. Han tilldelades Aftonbladets litteraturpris 1974.
Ner med allt? : essäer om protestlitteraturen och demokratin, cirka 1965-1975
Johan Svedjedals nya essäsamling Ner med allt? handlar om revolt och litterära drömmar om ett bättre samhälle. Ämnet är decenniet från 1965 till 1975, när svensk skönlitteratur ville vara en radikal samhällskraft – med syftet att fördjupa demokratin. Men vilka litterära metoder använde författarna för att skapa litterär opinion? Hur såg de på sin roll som författare? Och hur såg deras kritik mot den västerländska demokratin ut? Möt folkhemsrebeller som dokumentaristerna Sara Lidman och
Doxa & Debatt - Litteraturvetenskap Runt Sekelskiftet 2000
Varför forskar våra litteraturvetare fortfarande mest på svenska, moderna och företrädesvis manliga författarskap? Och varför är det ingen som forskar om populärlitteraturen? Hanne-Lore Andersson, själv litteraturvetare, undersöker i sin avhandling vilka normer som är rådande och vilka som är omdebatterade inom svensk litteraturvetenskap runt sekelskiftet 2000. Avhandlingen Doxa och debatt hör hemma inom området forskning om forskning. Doxa är det som inte behöver rättfärdigas, de tysta antaganden som den vetenskapliga praktiken är organiserad kring. Hanne-Lore Anderssons resultat visar att doxa inom svensk litteraturvetenskap år 2000 är att forska på kanoniserade svenska och i första hand manliga författarskap och att studera hur skönlitterära texter är gjorda, vilka konstnärliga grepp som kommer till användning. Normen är också att presentera sin forskning i form av monografier om enskilda författare eller verk och att visa prov på ett gott hantverkskunnande. Till de inslag i ämnets doxa som har utmanats hör det smala litteratur- eller textbegreppet, som exkluderar exempelvis populärlitteratur, fokuseringen på texten som text, samt opersonlighetsnormen, enligt vilken forskaren inte allt för tydligt bör framträda som synligt subjekt. Att en norm eller en doxa är svår att förändra är ett välkänt fenomen, men svensk litteraturvetenskap är förvånansvärt lik den för trettio år sedan. Förvånande är också att forskningen i så hög grad utgår från material och mindre från vetenskapliga problem. Om det senare vore fallet skulle material av helt olika slag kunna samsas i en och samma studie liksom att forskningen lättare skulle kunna öppnas för tvärvetenskapliga perspektiv. Avhandlingsförfattarens förhoppning är att avliva den existerande myten om att litteraturvetenskapen har förändrats radikalt under de senaste decennierna och att den lägesbeskrivning som ges i avhandlingen ska ligga till grund för den fortsatta debatten om litteraturvetenskapens och humanioras roll. Min förhoppning är också att avhandlingen skall få läsare inte bara inom ämnet litteraturvetenskap utan också inom humaniora i stort, och att alla från grundstudenter till professorer tydligare än tidigare skall reflektera kring och kunna formulera vad de ser som humanioras mål och mening, säger Hanne-Lore Andersson. En ständig debatt är enligt min mening nödvändig för att en vetenskaplig verksamhet ska förbli vital och en angelägenhet också för människor utanför universitetet, avslutar hon.
Materialismen i skönlitteraturen
Programmet för den nya diktning som föresvävade Ola Hansson framställdes i stridsskriften Materialismen i skönlitteraturen (1892). Han ger en översikt över vad han uppfattar som den samtida litteraturens tillstånd. Här riktar Hansson kritik mot na...