Manhood and the Making of the Military
When Finland gained its independence from Russia in 1917, the country had not had a military for almost two decades. The ensuing creation of a new national conscript army aroused intense but conflicting emotions among the Finns. This book examines...
Manhood and the Making of the Military
When Finland gained its independence from Russia in 1917, the country had not had a military for almost two decades. The ensuing creation of a new national conscript army aroused intense but conflicting emotions among the Finns. This book examines...
Finlandssvensk antifascism
Vilken betydelse fick fascismen som upplevt hot mot det svenska i Finland? De svenskspråkiga i Finland stod kluvna inför högerextremismens frammarsch på 1920- och 1930-talen, trots att minoriteternas framtid såg mörk ut i de länder där fascisterna kom till makten. I Finlandssvensk antifascism lyfter författarna fram dem som på olika sätt mobiliserade till motstånd. Godsägaren Ernst von Born, socialisten Gudrun Mörne och dramatikern Hagar Olsson hade, åtminstone enligt dem själva, inte mycket gemensamt i fråga om sina politiska åsikter. Men som boken visar kan de alla betraktas som finlandssvenska antifascister - liksom många andra svenskspråkiga personer ur olika samhällsskikt och politiska läger. I bokens tolv kapitel fokuserar de elva författarna på politiska, sociala och kulturella miljöer och arenor som dagspressen, partipolitiken, skönlitteraturen och skolungdomsrörelsen. Politiska pamfletter, kritisk nyhetsrapportering, revyer och essäistik var några av de verktyg man inom
Finlandssvensk antifascism : politik, debatt och litteratur 1920-1950
Den framväxande fascismen salufördes som ett värn för Finlands svenskhet, samtidigt som ett starkt motstånd mobiliserades i politiskt vitt skilda grupper. Författarna uppmärksammar antifascism i bland annat press, pjäser och föreningsliv.
Genus, Arbete Och Landsbygd - En Livsvärld I Rörelse 1500-1960
Härbreddasperspektivet på landsbygdens konventionella socialhistoria. Med fokus på genusrelationer, försörjning, plats och rörlighet visar skribenterna hur individer och samhällen växelverkat under närmare femhundra år, från det tidigmoderna ståndssamhället till det moderna klassamhället.Hur har arbete och försörjning format relationerna mellan män och kvinnor på landsbygden? Vad hände med genusordningen och levnadsförhållandena när villkoren för försörjning förändrades och människor satte sig i rörelse - socialt, mentalt och geografiskt?Flera av Nordens ledande social- och genushistoriker kartlägger landsbygdens historia från tidigmodern tid till mitten av 1900-talet. Norden och Finland står i centrum men sätts i relation till ett globalt sammanhang. Skribenterna tar avstamp i de nyaste perspektiven inom intersektionell genushistoria, erfarenhetshistoria och transnationell historia. Antologin utmanar uppfattningen om landsbygden som en socialt och historiskt stillastående miljö.Bokens första del fokuserar på försörjningen i agrara samhällen och på komplexiteten i förhållandet mellan arbete och kön. Den andra delen kretsar kring rörlighet, både lokalt och över nationsgränserna, och den tredje delen diskuterar hur landsbygdens modernisering har påverkat människors upplevelser av förändring, samhörighet och identitet.Medverkande: Jutta Ahlbeck, Anders Ahlbäck, Karin Hassan Jansson, Mary Hilson, Laura Hollsten, Johanna Ilmakunnas, Maren Jonasson, Matias Kaihovirta, Kasper Kepsu, Tiina Kinnunen, Marika Kivinen, Marko Lamberg, Eirinn Larsen, Hanna Lindberg, Pirjo Markkola, Sigríður Matthíasdóttir, Silke Neunsinger, Henry Nygård, Hilde Sandvik, Eija Stark, Anna Sundelin, Kirsi Vainio-Korhonen, Nils Erik Villstrand, Johanna Wassholm, Holger Weiss och Maria Ågren.
