Demokratins väktare - Ämbetsmännen och vårt offentliga etos
Vem har ansvaret för demokratins livskraft och fortlevnad? I första hand är det naturligtvis medborgarna, men de saknar i väsentliga avseenden möjligheter att ensamma ombesörja bevakningsuppgiften. Om den svenska demokratin befinner sig i kris, so...
Förlorare - Noteringar Om 1800-talets Etos
Nittonhundratalet blev de totalitära ideologiernas århundrade men också den litterära modernismens. Inte minst den senare bidrog till att skapa en ny världsbild, verklighetsförståelse och livshållning. De litterära modernisterna blev segerrika i idéstrider som runtom i västvärlden kom att avsätta spår i det allmänna medvetandet, producera förgivettaganden och normer, föreställningar om vad som är naturligt och riktigt. Men vem var det som förlorade? Och hur såg dessa förlorares världsbild ut, deras verklighetsförståelse och deras livshållning? Vad händer om man vänder på perspektivet och försöker se historien och skeendet med förlorarnas ögon? Vilka som ingår i kretsen av förlorare kan i förstone verka förvånande. Där finns sådana som Herman Melville, Rudyard Kipling, Winston Churchill, Antoine de Saint-Exupéry och Karen Blixen. Genom att igenkänna dem som förlorare kan man fördjupa förståelsen av dem och ändra bilden av dem. Om författaren Peter Luthersson (född 1954) är docent i litteraturvetenskap, verksam vid Axel och Margret Ax:son Johnsons stiftelse. Han har tidigare varit universitetslektor vid Lunds universitet, kulturchef på Svenska Dagbladet och förläggare och vd på Bokförlaget Atlantis. I två studier Modernism och individualitet (1986) och Svensk litterär modernism (2002) har Peter Luthersson utmanat en förhärskande litteraturhistorieskrivning. I den andan är också Förlorare skriven. Röster om Svensk litterär modernism (2002) Luthersson får över huvud taget det välbekanta att framstå i nytt ljus. Han för en kamp om varje millimeter i den litterära gyttjan och delar ut betyg till både levande och döda forskare. Leif Zern i Svenska Dagbladet Friskheten i anloppet, den djärva perspektivförskjutningen, den språkliga briljansen och en ställvis infam karaktäriseringsförmåga gör detta till en av den svenska litteraturhistoriens mer läsvärda stridsskrifter. Stig-Lennart Godin för Bibliotekstjänst
Hultsfredsfestivalen - Punkens Etos, Festivalens Anda, Entreprenörskapets Vara
Detta är den unika och välkända Hultsfredsfestivalens osannolika och skiftande historia. Här får läsaren en livfull och helt ovanlig berättelse från hundratals inblandade: förhistoria, tillblivelse, utveckling och fall liksom skildringar av vad man gjort efter tiden med festivalen. "Hit hör även deras berättelse om den egna ungdomstiden, i nära eller långt bortom, Hultsfred, men också deras tankar och uppfattningar om entreprenörskap och entreprenörer samt dessa fenomens betydelse för individer och samhälle. Frågor som, tro mig, även vi forskare har brottats med", skriver Mats Trondman, professor och projektledare, i bokens förord. Boken är ett stycke musikhistoria till festivalen kom en rad världsartister liksom inhemska stjärnor, men också nybörjare - liksom musikälskare från hela landet och från grannländerna. Här finns såväl ungdomskultur som musikhistoria och platsen i sig: Hultsfred i Småland. Man gick mer eller mindre man ur huse och arbetade på olika sätt med och för festivalen. I spetsen en grupp ungdomar utan erfarenhet men med en oförskräckt vilja som kunde försätta berg. Mats Trondman är professor och projektledare, författare och berömd redan för sin doktorsavhandling Bilden av en klassresa. De övriga i redaktionskommittén och bland författarna är alla forskare vid olika universitet.______"Det mest fascinerande med boken om Hultsfredsfestivalen är hur den avslöjar vår tids tampande med nostalgi."Andres Lokko, Svenska Dagbladet"Boken erbjuder såväl teoretiska perspektiv som konkret empiri, inte minst genom intervjuer med de inblandade."David Björklund, BTJ. Helhetsbetyg, 4
